Mitt första barn Caroline föddes 1982 , 1986 kom Johanna och 1991 föddes mitt minsta barn Oliver... han flyttade hemifrån 2011...det innebär att i 29 år har jag haft barn boende hos mig...i samband med att Oliver flyttade så flyttade jag till en tvåa i samma hus som jag bott i de senaste 7 åren...det kändes riktigt bra att få bo kvar i samma hus ...och att för första gången få bo alldeles själv ...få bestämma när och vad och om jag vill äta...tvätten för en hel vecka rymdes helt plötsligt i en Ica-kasse, det fanns tider då inte ens tre o fyra Ikea-påsar räckte till...mjölk räcker nu att köpa en liter i veckan o jag som alltid förrut önskat mig en egen tappkran ifrån Arla...dammsuger gör jag kanske en gång i veckan...förr ibland två gånger om dagen för förrutom tre ungar bodde det desutom en hårig golden retriever hos oss ...i diskhon står det en kaffemugg och nåt litet bestick kanske...det har funnits dagar då man till köket har fått burit ut hela serviser ifrån tonårsrummen...jag kommer och går som jag vill ...vill jag inte åka hem så gör jag inte det...det är en ganska skön tillvaro ...för det mesta... men ibland får jag sådan längtan efter tiden när barnen var små, när det var liv o rörelse hemma ...nu hoppar man ju nästan högt när en knappnål faller till golvet...när jag hör Alf Robertssons ”Hundar ungar och hembryggt äpplevin” då gråter jag...

Dem finaste jag vet ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har väntat på den här stunden ett tag nu...inte velat... inte varit mogen... men igår kom tillfället o jag tog det...så jädrans nice att komma över den tröskeln... med en ljusare syn blickar jag framåt ...       ...

I min värld var du så mycket mer...än vad jag var i din....         ...

Ibland är det, eller faktiskt för det mesta, så jäkla underbart att leva...och sen ibland kan det va så himla svårt, jaaa näst intill övermäktigt...herregud jag vet väl det att det alltid blir bättre...nån gång...men det är en klen tröst just nu...å ...

Att komma till insikt är förlösande...trots att den"sanning" som uppenbarar sig, ibland gör jävligt ont...     ...

...om man slutar att fråga, då slipper man svar man inte vill ha...elller som Kenta sjöng..."Utan att fråga finns ingen chans att få ett svar"...   ...